Brandtätning: Grunden i ett säkert passivt brandskydd

Brand i en byggnad sprider sig ofta snabbare genom små öppningar än genom stora ytor. Rör, kablar och ventilationskanaler skapar svaga punkter i konstruktionen. Brandtätning handlar om att täta dessa genomföringar så att eld och rökgaser stoppas och värdefull tid för utrymning och räddningsinsats vinns. Rätt utförd brandtätning är därför en av de viktigaste delarna i ett modernt, passivt brandskydd.

En välplanerad lösning utgår från byggnadens brandceller, gällande brandklasser och tydlig dokumentation. När allt samspelar konstruktion, materialval och utförande kan en brand begränsas till ett begränsat utrymme istället för att sprida sig fritt genom hela fastigheten.

Vad brandtätning är och varför den är avgörande

Brandtätning rörgenomföring är åtgärder som görs i väggar, golv och bjälklag för att behålla deras brandmotstånd trots håltagningar och installationer. Syftet är att:

– hindra spridning av brand och rökgaser mellan brandceller
– skydda bärande konstruktioner så länge som möjligt
– skapa säkrare utrymningsvägar
– underlätta räddningstjänstens arbete

I en byggnad delas ytorna upp i brandceller, till exempel lägenheter, trapphus, teknikutrymmen, kontorslandskap eller lager. Varje brandcell ska kunna stå emot brand under en viss tid, ofta 30, 60 eller 90 minuter. Så snart hantverkare gör hål för installationer försvagas detta skydd. Utan brandtätning fungerar väggen eller bjälklaget inte längre enligt sin brandklass.

En enda otät genomföring för kablar i ett schakt kan fungera som skorsten vid brand. Röken tar sig igenom först, ofta långt innan någon ser öppna lågor. Därför lägger professionella brandtätare stor vikt vid både täthet mot rök och mot värmepåverkan.

En annan viktig aspekt är livscykeln för byggnaden. Under årens lopp tillkommer nya eldragningar, rör och datainstallationer. Varje ny genomföring måste brandtätas korrekt och dokumenteras. Annars uppstår en blandning av gamla och nya lösningar där ingen längre vet vad som faktiskt håller rätt brandklass.

Regler, material och vanliga lösningar i praktiken

Brandtätning styrs främst av Boverkets byggregler, BBR. Där anges krav på brandmotstånd, utrymning och hur brand- och brandgasspridning ska begränsas. I praktiken innebär det att:

– rätt brandklass måste säkerställas (till exempel EI30, EI60)
– produkter ska vara testade och godkända för aktuella konstruktioner
– utförande och placering ska följa både tillverkarens anvisningar och gällande standard

Professionella utförare utgår alltid från brandskyddsbeskrivning och ritningsunderlag. Där framgår vilka väggar och bjälklag som är brandklassade, var brandcellsgränser går och vilka krav som gäller. När underlaget är tydligt kan man planera genomföringar så att de blir både praktiska och möjliga att brandtäta kostnadseffektivt.

Vanliga material och system vid brandtätning är till exempel:

– brandfogmassa och brandakryl, ofta i kombination med branddrev
– brandskivor och mineralull speciellt anpassade för brand
– expanderande grafitprodukter, som rörstrypare för plaströr
– servicetransiter för kabelgenomföringar där framtida omdragning behövs
– gjutmassor för bärande konstruktioner i valv och väggar

Varje material har sitt användningsområde. Mindre plaströr och kabelstegar kan ofta tätas med fog och skivor, medan större avloppsrör i plast kräver expanderande lösningar som sväller och stryper röret vid brand. Där bärighet är viktigt, till exempel i bjälklag, används ofta gjutna lösningar med godkända brandskyddsmassor.

En viktig nyckel till både pris och kvalitet är planeringen. När genomföringar placeras rätt från början, med tillräckliga avstånd till kanter och andra installationer, blir lösningen enklare och billigare. Många problem uppstår först när rör och kablar dragits utan att någon tänkt på hur brandtätningen ska göras. Då krävs ofta speciallösningar som tar mer tid och material.

För att byggnadens brandskydd ska hålla över tid behövs också dokumentation. Efter avslutat arbete bör det finnas:

– egenkontroller för varje brandtätning
– ritningar där alla brandtätningar är markerade
– intyg på att arbetet följer gällande regelverk och produktkrav

Den dokumentationen är värdefull för både fastighetsägare, brandsakkunniga och räddningstjänst. Den gör det också lättare att vid framtida ombyggnader se var brandcellsgränser finns och hur befintliga genomföringar är tätade.

Så kan fastighetsägare och projektledare arbeta smart med brandtätning

För fastighetsägare, byggherrar och projektledare blir brandtätning ofta en fråga först när besiktning närmar sig. Ett mer genomtänkt sätt är att integrera brandtätning tidigt i projektet. Några praktiska arbetssätt gör stor skillnad:

– involvera brandtätare redan i projekteringen
– säkerställ uppdaterade brandskyddsbeskrivningar och ritningar
– samordna installationer (el, VS, ventilation, sprinkler, data) ur brandskyddssynpunkt
– ställ tydliga krav på dokumentation och fotoregistrering

När brandtätning ses som en naturlig del av installationsarbetet minskar risken för akuta lösningar på slutet. Resultatet blir oftast både bättre skydd och lägre kostnader.

I befintliga byggnader är återkommande kontroller viktiga. Vid hyresgästanpassningar, renoveringar och omdragning av kablar är det lätt att gamla tätningar skadas eller plockas bort. En enkel rutin är att alltid fråga: Påverkar denna åtgärd någon brandcell? Om svaret kan vara ja bör en sakkunnig inom passivt brandskydd kopplas in.

Miljökrav har också blivit en naturlig del av arbetet. Många byggherrar efterfrågar produkter som är godkända i system som Svanen och Byggvarubedömningen. Professionella aktörer inom brandtätning väljer därför material som både klarar brandkraven och uppfyller höga miljöstandarder.

För fastighetsägare och entreprenörer i Skåne som vill ha hjälp med planering, utförande och dokumentation av brandtätningar kan ett specialiserat företag som Löberöds Fogservice vara en bra partner. De har lång erfarenhet av passivt brandskydd i allt från mindre projekt till större fastigheter, och nås via loberodsfogservice.se.