Kromatografi gör kemi roligt

Hur studiemotiverad var du under högstadiet? Det fanns många distraktioner på den tiden. Tonårsromanser, mopeder, socialt umgänge, rusdrycker… Ja, det var många saker som man provade på under tiden på högstadiet. NO-lektionerna var kanske inte alltid de mest högprioriterade. 

Men om du en dag skulle få en tiotusenkronorsfråga som var direkt relaterad till ämnet kemi, hade du då klarat den? Frågan i sig lyder enligt följande: vad är kromatografi? Ögonen hade varit stora som tallrikar och man hade säkert sett ut som ett gigantiskt frågetecken. Du ska inte behöva skämmas för att du inte kan. Få niondeklassare hade haft lösningen. Inte heller behöver du fundera eller googla på svaret. Det kommer här istället.  

Kromatografi är en process, eller snarare en metod, som används inom kemin. Kemi karaktäriseras som du vet ofta av att man blandar flera olika ämnen och substanser för att se vad som händer. Då är det rimligt med ett hjälpmedel som också kan separera ämnena i fråga. 

Det är det som är kromatografins huvudsakliga uppgift.  

Nödvändigt för läkemedelstillverkning  

Kromatografi används till största del för den analytiska tekniken inom kemin. Metoden fyller då funktionen att separera olika molekyler från varandra i en blandning. Separationen föregås av två faser: en rörlig fas följt av en stationär. Det är i den förstnämnda som blandningen löses upp. Därefter transporteras lösningen genom den stationära fasen och det är när den kommer i kontakt med denna fas som molekyler och delar i blandningen separeras.  

Att kunna använda sig av kromatografi har blivit oerhört vanligt, för att inte säga helt nödvändigt, i många områden inom forskning och industri. Inte minst inom läkemedelstillverkningen är kromatografin en oerhört viktig analytisk metod. Genom att kunna separera kemiska lösningar kan man därför med helt andra förutsättningar tillverka läkemedel ämnade för särskilda syften av någonting som såg omöjligt ut från första början.