Barnets bästa vän

När man ser ett litet barn på ryggen av en ponny så brukar det vara ögon som lyser av glädje. Det är något speciellt för ett barn att få sitta i en sadel och kunna klappa ponnyn samtidigt som den snällt vandrar framåt på sin runda.

Många vuxna kan minnas när de för första gången fick prova på ponnyridning med sina föräldrar. Kanske var det på en cirkus, djurpark, julmarknad eller vid besöket på en ridskola. Upplevelsen brukar vara så stark att barnen på väg tillbaka till bilen glatt skuttar och leker att de själva är den ponnyn de ridit på.  

Hänga i stallet  

Om barnet växer upp till att bli en hästtjej eller hästkille så brukar det nästan vara lika roligt att hänga i stallet som att rida. Där rengör man ponnyns utrustning, städar och gör ponnyerna fina både före och efter en ritt. Går man på ponnyridning i Stockholm så är det vanligast att man få rida samma ponny varje gång, och det blir ofta en speciell kärlek mellan barnet och ponnyn. Ett band som är så starkt att barnen även som vuxna brukar minnas sin lilla vän och vad man hittade på tillsammans.  

Vidare genom livet

Ponnyridning är oftast det som alla små ryttare börjar med. Kanske blir man ledd runt en bana på en shetlandsponny redan vid unga år. Men i takt med att tiden går och intresset växer så innebär ponnyridning att man går över till större och större ponnyer allteftersom att man själv blir större.

Beroende på längd och vikt så finns det vuxna som fortfarande kan rida på de största ponnyerna som kallas D-ponny. Skillnaden mellan ponny och häst går vid en skarp gräns, där vikten mest ligger under tävlingar av något slag. Rider man dressyr, fälttävlan eller hästhoppning så indelas tävlingarna i klasser beroende på hur hög ponnyn är.